skeleton
Josefine och jag satt i en N-sal och jobbade lite. N-salen är omringad av andra salar, så man måste gå igenom ett klassrum för att komma ut i korridoren.
Efter ett tag skulle vi gå, och jag tvingade jossan att lyssna om det var någon i salen närmast.
Eftersom det är lite pinsamt att gå igenom när det sitter en klass där och har lektion.
Så jossan ställde sig med örat till dörren och lyssnade.
Eftersom hon inte hörde något så öppnade vi och tittade in i en mörk biologisal.
Då säger jossan : nej men vilken tur det är ingen här! samtidigt som hon tittar bakom dörren och skriker rätt ut och liksom springer till, bort från dörren. Sen brister hon ut i gapskratt.
Bakom dörren står skolans skelett och ser lite sådär halv-död ut.
Det var väääldigt roligt.
hahahah det var askul :D