running wild among all the stars above
Shit, det är jättefarligt för mig att vara uppe försent om jag är ensam. Jag blir så himla sentimental och kan fan sitta och böla (vilket jag är för godissugen för nu) över hur snabbt jag växer upp. Tankar på livet susar runt i huvudet, onöjdhet/onödig klandran över sig själv, stunder som aldrig kommer tillbaka, familjen som växer upp och splittras mer och mer, farmor&katter som saknas och helt knäppa saker.
.
Jag är verkligen en sån människa som vill ha mitt trygga att alltid komma tillbaks till. Vill att saker ska vara som dom brukar liksom.
.
Klart jag gillar förändring med! Om jag inte hade vuxit, utvecklats, träffat nya människor och gått igenom både svåra & underbara stunder så hade jag aldrig hamnat där jag är idag. Men vi är trots allt bara människor.
Egentligen får man bara ta en snabb återblick i livet då & då för att påminnas och bli lite varm i hjärtat för att sedan vända sig om och fortsätta le åt livet.
.
Live every moment, laugh every day, love beyond words :)
Kommentarer
Trackback
